Jag har verkligen drabbats av writers block de senaste veckorna/månaderna, men jag jobbar på att bättra mig. Jag kommer alltid på de bästa grejer att skriva om/reflektera över när jag åker vagnen till jobbet eller är i matbutiken. Sen är det helt kört när jag kommer hem och har möjlighet att skriva, jag kommer inte ihåg nåt! Borde kanske skaffa mig en sån där blackberry eller nåt, allt för bloggandets skull!
Men iaf, jag står här på jobbet, jobbar sent idag och stänger så jag kan stå här (fast får ju egentligen inte, men jag sköter det snyggt) och skriva av mig lite.
Alldeles nyss så kom en smörig fransman, och han var inte lite smörig heller, lite glaserat hår så där, lite uppknäppt skjorta så man kan se det småkrulliga brösthåret. Man ser helt enkelt att han är nöjd med sig själv. Han står och frågar om parkeringspengar och hur man gör för att betala. Sen kläcker han ur sig ‘you ‘ave beautiful eyez’ från ingenstans. Man blir ju lite spak minsann, men jag lyckades kläcka ur mig thank you och spela cool. Trodde jag, men så känner jag hur jag blir helt varm i ansiktet och blir lite stressad över hur röd jag måste se ut.
Sen går han ut för att betala bilen och ska komma in igen för att betala biljetten, varpå jag känner ett olustigt* behov av att ta på mig lite läppglans.
Vaj?!
VAJ?!
I dont do strandraggar-claude, AND I DO NOT DO FRENCHIES!! *snap snap snap*! och ändå blir man som en liten skolflicka. Är inte så säker på att jag gillar den sidan hos mig själv.
*Alltså det är inte olustigt att ha på sig läppglans, jag är ju trots allt ms lipgloss, men olustigt på det sättet att jag kanske kanske gjorde det för frenchies skull. *ryser*