En kanske skulle ta och damma av bloggen och köra igen. Jag är såpass ödmjuk att jag inser att jag mycket bra saker att dela med mig av.
Som nu, när jag är uttråkad, så shoppar jag lite schyssta grejer på nätet. Bra och dåligt. Jag får grejer jag behöver, samtidigt som man drabbas av den mysiga spenderarångesten.
Som en onsdag ska vara…
Så hade jag besök av svampmaffian, och rövin konsumerades, jag glömde skölja ur glasen såklart (inte prio ett) och några flugor kom tillbaka.
Såg förresten ett gäng japaner som fotade Poseidon med stor entusiasm i morse, de posade och hade sig, smygfotade lite. Hoppas bilderna blev bra, laddar upp snart.
En uppdatering… bananflugorna har minskat avsevärt i antal, mest kanske för att jag diskade, slängde skräp, slängde återvinningen och drack upp rödvinet hehe.
Alltså, jag fattar inte denna…
Sorry, det var ju tydligen alldeles för dålig upplösning, men det står ‘Ingen pizza tack 
‘, och detta på utsidan av nåt slags gatukök.
Har de ingen pizza? Vill de inte ha pizza? Vill de ha pizza men får inte säga det men försöker säga det iaf på ett subtilt sätt? Vem är de isåfall rädd för? Maffiafarmor?
Iaf så är semestern slut, och jag är löjligt trött när jag kommer hem från jobbet. På grund av vaddå? Så hysteriskt mycket är det ju inte att göra.
Förhoppningsvis kommer jag kanske iväg på en sista minuten om några veckor, men som prisnivån ligger nu kan det bli svårt, fortfarande minst 4000 för en vecka, och det betalar man bara inte!
Om det inte blir något så har jag ju alltid TURBONEGRO att se fram emot i höst med Marilyn! Och Manu Chao innan dess, fiiina grejer.
Whats with the fakking storm man!!! Trodde det var relativt soft väder ute idag, lite ljummet även om det var molnligt. Men neeeeeej, det blåste, från ett annat håll idag, det var därför jag inte märkte något när jag tittade ut. Det blåste så mycket att jag fick motorstopp på cykeln nerför stigbergsliden, och det får man inte.
Sänder några tankar till Erik och Kattis som cyklar någonstans västgötaslätten, eller ja inte just nu, nu sover de nog. De hade tydligen cyklat hela dagen i motvind och inte lyckats cykla sina ‘minst-7-mil-om-dagen-tempo’. För det är nämligen så att de är på väg till sthlm. Från gbg. På cykel. Så om det är någon som ser en två meter lång norrman och en liten kattis (jämförelsevis) med cyklar, hjälm, packning etc, någonstans i sverige, eller i sthlm om en vecka, säg hej och kanske massera deras ömma skinkor lite.
Faaan! min jävla töntgranne envisas med att spela sin burkljudsradio på cp-volym varje lördag morgon! Det stinker att vakna bakis till en ylande burkljuds-Akon eller något lika kräkframkallande. Inte ens med öronproppar kommer jag undan. Im gonna get her!
Och jag mår så dåligt av radio-rix-tvreklamen om deras sk sommarfestival, och för att inte tala om cancerfondens reklam, och glöm INTE ‘Beach party – sommarens skönaste platta!’ Jag kräks väldigt sällan, men nu är jag riktigt nära.
Yikes! kom precis på att tältet jag la på tork i källaren efter roskilde fortfarande ligger kvar. Eller gör det det?
Jag har fått några konstiga bett på benen. Eller på ena benet, whats up with that?
Nej kanske dags att gå ut och köpa kaffe, jag orkar inte göra eget.
Sicken dag! Folket bara vällde in på jobbet, jag cyklar hem i regnet och när jag kommer hem så har farmor lämnat en burk med hemmagjord rabarberkräm. Och en lapp som säger att är den för sur så får jag sockra lite, som hon alltid har gjort, lilla farmor. Så gulligt. Synd att jag inte hann ringa henne idag och tacka, känner mig lite hemsk.
Rabarber heter förresten rabarbara på norska, haha.
Seriöst! hur seg och trött kan man bli? Det här är ju helt sanslöst! Att man var så beroende av vädret, en fasligt massa regn och man kryper bara ner i soffan. Där stirrar jag mig blind på facebook som inte är så roligt när det kommer till kritan, eller? Jo kanske lite, men det är begränsat.
Nej nu ska jag drömma massa roliga saker!
Arrgh! jag som hade så många idéer att börja med! Det var t om så att jag tänkte att jag skulle få börja med att skriva flera inlägg samma dag för att jag hade så mycket jag ville skriva om. Hmmm, jaja det går faktiskt inte att stressa fram något, nästan allt är ostressbart, åtminstonde om man vill ha ett vettigt resultat i slutändan.
Iallafall så är nu alla dessa idéer BORTA! kan det ha vart slötittandet på Entourage som tömde hjärnan? Jag ska iallafall gå någorlunda försiktigt fram och känna efter vad det är jag vill ha sagt.
Det finns åtminstonde en där ute som har pushat för att jag ska börja skriva, hoppas denna lilla blogg uppfyller förväntningarna? 
Om inte annat så kan det bara bli bättre med tiden.
Så för att summera; this is how I do it…..
